Comma for either/or — dharma, courage. Spelling forgiving — corage finds courage.

    Cover for Manusmṛti

    Manusmṛti

    Chapter 4

    Manu

    vaivāhike 'gnau kurvīta gṛhyaṃ karma yathāvidhi /

    pañcayajñavidhānaṃ ca paktiṃ cānvāhikīṃ gṛhī // Mn_3.67[57M] //

    pañca sūnā gṛhasthasya cullī peṣaṇy upaskaraḥ /

    kaṇḍanī codakumbhaś ca badhyate yās tu vāhayan // Mn_3.68[58M] //

    tāsāṃ krameṇa sarvāsāṃ niṣkṛtyarthaṃ maharṣibhiḥ /

    pañca kḷptā mahāyajñāḥ pratyahaṃ gṛhamedhinām // Mn_3.69[59M] //

    adhyāpanaṃ brahmayajñaḥ pitṛyajñas tu tarpaṇam /

    homo daivo balir bhauto nṛyajño 'tithipūjanam // Mn_3.70[60M] //

    pañcaitān yo mahāayajñān na hāpayati śaktitaḥ /

    sa gṛhe 'pi vasan nityaṃ sūnādoṣair na lipyate // Mn_3.71[61M] //

    devatātithibhṛtyānāṃ pitṝṇām ātmanaś ca yaḥ /

    na nirvapati pañcānām ucchvasan na sa jīvati // Mn_3.72[62M] //

    ahutaṃ ca hutaṃ caiva tathā prahutam eva ca /

    brāhmyaṃ hutaṃ prāśitaṃ ca pañcayajñān pracakṣate // Mn_3.73[63M] //

    japo 'huto huto homaḥ prahuto bhautiko baliḥ /

    brāhmyaṃ hutaṃ dvijāgryārcā prāśitaṃ pitṛtarpaṇam // Mn_3.74[64M] //

    svādhyāye nityayuktaḥ syād daive caiveha karmaṇi /

    daivakarmaṇi yukto hi bibhartīdaṃ carācaram // Mn_3.75[65M] //

    agnau prāstāhutiḥ samyag ādityam upatiṣṭhate /

    ādityāj jāyate vṛṣṭir vṛṣṭer annaṃ tataḥ prajāḥ // Mn_3.76[66M] //

    yathā vāyuṃ samāśritya vartante sarvajantavaḥ /

    tathā gṛhastham āśritya vartante sarva āśramāḥ // Mn_3.77[67M] //

    yasmāt trayo 'py āśramiṇo jñānenānnena cānvaham /

    gṛhasthenaiva dhāryante tasmāj jyeṣṭhāśramo gṛhī // Mn_3.78[68M] //

    sa saṃdhāryaḥ prayatnena svargam akṣayam icchatā /

    sukhaṃ cehecchatātyantaṃ yo 'dhāryo durbalendriyaiḥ // Mn_3.79[69M] //

    ṛṣayaḥ pitaro devā bhūtāny atithayas tathā /

    āśāsate kuṭumbibhyas tebhyaḥ kāryaṃ vijānatā // Mn_3.80[70M] //

    svādhyāyenārcayeta rṣīn homair devān yathāvidhi /

    pitṝñ śrāddhaiś ca nṝn annair bhūtāni balikarmaṇā // Mn_3.81[71M] //

    kuryād aharahaḥ śrāddham annādyenodakena vā /

    payomūlaphalair vāpi pitṛbhyaḥ prītim āvahan // Mn_3.82[72M] //

    ekam apy āśayed vipraṃ pitrarthe pāñcayajñike /

    na caivātrāśayet kiṃ cid vaiśvadevaṃ prati dvijam // Mn_3.83[73M] //

    vaiśvadevasya siddhasya gṛhye 'gnau vidhipūrvakam /

    ābhyaḥ kuryād devatābhyo brāhmaṇo homam anvaham // Mn_3.84[74M] //

    agneḥ somasya caivādau tayoś caiva samastayoḥ /

    viśvebhyaś caiva devebhyo dhanvantaraya eva ca // Mn_3.85[75M] //

    kuhvai caivānumatyai ca prajāpataya eva ca /

    saha dyāvāpṛthivyoś ca tathā sviṣṭakṛte 'ntataḥ // Mn_3.86[76M] //

    evaṃ samyagg havir hutvā sarvadikṣu pradakṣiṇam /

    indrāntakāppatīndubhyaḥ sānugebhyo baliṃ haret // Mn_3.87[77M] //

    marudbhya iti tu dvāri kṣiped apsv adbhya ity api /

    vanaspatibhya ity evaṃ musalolūkhale haret // Mn_3.88[78M] //

    ucchīrṣake śriyai kuryād bhadrakālyai ca pādataḥ /

    brahmavāstoṣpatibhyāṃ tu vāstumadhye baliṃ haret // Mn_3.89[79M] //

    viśvebhyaś caiva devebhyo balim ākāśa utkṣipet /

    divācarebhyo bhūtebhyo naktaṃcāribhya eva ca // Mn_3.90[80M] //

    pṛṣṭhavāstuni kurvīta baliṃ sarvātmabhūtaye /

    pitṛbhyo baliśeṣaṃ tu sarvaṃ dakṣiṇato haret // Mn_3.91[81M] //

    śūnāṃ ca patitānāṃ ca śvapacāṃ pāparogiṇām /

    vayasānāṃ kṛmīṇāṃ ca śanakair nirvaped bhuvi // Mn_3.92[82M] //

    evaṃ yaḥ sarvabhūtāni brāhmaṇo nityam arcati /

    sa gacchati paraṃ sthānaṃ tejomūrtiḥ pathā rjunā // Mn_3.93[83M] //

    kṛtvaitad balikarmaivam atithiṃ pūrvam āśayet /

    bhikṣāṃ ca bhikṣave dadyād vidhivad brahmacāriṇe // Mn_3.94[84M] //

    yat puṇyaphalam āpnoti gāṃ dattvā vidhivad guroḥ /

    tat puṇyaphalam āpnoti bhikṣāṃ dattvā dvijo gṛhī // Mn_3.95[85M] //

    bhikṣām apy udapātraṃ vā satkṛtya vidhipūrvakam /

    vedatattvārthaviduṣe brāhmaṇāyopapādayet // Mn_3.96[86M] //

    naśyanti havyakavyāni narāṇām avijānatām /

    bhasmībhūteṣu vipreṣu mohād dattāni dātṛbhiḥ // Mn_3.97[87M] //

    vidyātapaḥsamṛddheṣu hutaṃ vipramukhāgniṣu /

    nistārayati durgāc ca mahataś caiva kilbiṣāt // Mn_3.98[88M] //

    saṃprāptāya tv atithaye pradadyād āsanodake /

    annaṃ caiva yathāśakti satkṛtya vidhipūrvakam // Mn_3.99[89M] //

    śilān apy uñchato nityaṃ pañcāgnīn api juhvataḥ /

    sarvaṃ sukṛtam ādatte brāhmaṇo 'narcito vasan // Mn_3.100[90M] //

    tṛṇāni bhūmir udakaṃ vāk caturthī ca sūnṛtā /

    etāny api satāṃ gehe nocchidyante kadā cana // Mn_3.101[91M] //

    ekarātraṃ tu nivasann atithir brāhmaṇaḥ smṛtaḥ /

    anityaṃ hi sthito yasmāt tasmād atithir ucyate // Mn_3.102[92M] //

    naikagrāmīṇam atithiṃ vipraṃ sāṅgatikaṃ tathā /

    upasthitaṃ gṛhe vidyād bhāryā yatrāgnayo 'pi vā // Mn_3.103[93M] //

    upāsate ye gṛhasthāḥ parapākam abuddhayaḥ /

    tena te pretya paśutāṃ vrajanty annādidāyinaḥ // Mn_3.104[94M] //

    apraṇodyo 'tithiḥ sāyaṃ sūryoḍho gṛhamedhinā /

    kāle prāptas tv akāle vā nāsyānaśnan gṛhe vaset // Mn_3.105[95M] //

    na vai svayaṃ tad aśnīyād atithiṃ yan na bhojayet /

    dhanyaṃ yaśasyam āyuṣyaṃ svargyaṃ vātithipūjanam // Mn_3.106[96M] //

    āsanāvasathau śayyām anuvrajyām upāsanām /

    uttameṣūttamaṃ kuryād dhīne hīnaṃ same samam // Mn_3.107[97M] //

    vaiśvadeve tu nirvṛtte yady anyo 'tithir āvrajet /

    tasyāpy annaṃ yathāśakti pradadyān na baliṃ haret // Mn_3.108[98M] //

    na bhojanārthaṃ sve vipraḥ kulagotre nivedayet /

    bhojanārthaṃ hi te śaṃsan vāntāśīty ucyate budhaiḥ // Mn_3.109[99M] //

    na brāhmaṇasya tv atithir gṛhe rājanya ucyate /

    vaiśyaśūdrau sakhā caiva jñātayo gurur eva ca // Mn_3.110[100M] //

    yadi tv atithidharmeṇa kṣatriyo gṛham āvrajet /

    bhuktavatsu ca vipreṣu kāmaṃ tam api bhojayet // Mn_3.111[101M] //

    vaiśyaśūdrāv api prāptau kuṭumbe 'tithidharmiṇau /

    bhojayet saha bhṛtyais tāv ānṛśaṃsyaṃ prayojayan // Mn_3.112[102M] //

    itarān api sakhyādīn samprītyā gṛham āgatān /

    prakṛtyānnaṃ yathāśakti bhojayet saha bhāryayā // Mn_3.113[103M] //

    suvāsinīḥ kumārīś ca rogiṇo garbhiṇīḥ striyaḥ /

    atithibhyo 'gra evaitān bhojayed avicārayan // Mn_3.114[104M] //

    adattvā tu ya etebhyaḥ pūrvaṃ bhuṅkte 'vicakṣaṇaḥ /

    sa bhuñjāno na jānāti śvagṛdhrair jagdhim ātmanaḥ // Mn_3.115[105M] //

    bhuktavatsv atha vipreṣu sveṣu bhṛtyeṣu caiva hi /

    bhuñjīyātāṃ tataḥ paścād avaśiṣṭaṃ tu dampatī // Mn_3.116[106M] //

    devān ṛṣīn manuṣyāṃś ca pitṝn gṛhyāś ca devatāḥ /

    pūjayitvā tataḥ paścād gṛhasthaḥ śeṣabhug bhavet // Mn_3.117[107M] //

    aghaṃ sa kevalaṃ bhuṅkte yaḥ pacaty ātmakāraṇāt /

    yajñaśiṣṭāśanaṃ hy etat satām annaṃ vidhīyate // Mn_3.118[108M] //

    rājartviksnātakagurūn priyaśvaśuramātulān /

    arhayen madhuparkeṇa parisaṃvatsarāt punaḥ // Mn_3.119[109M] //

    rājā ca śrotriyaś caiva yajñakarmaṇy upasthitau /

    madhuparkeṇa saṃpūjyau na tv ayajña iti sthitiḥ // Mn_3.120[110M] //

    sāyaṃ tv annasya siddhasya patny amantraṃ baliṃ haret /

    vaiśvadevaṃ hi nāmaitat sāyaṃ prātar vidhīyate // Mn_3.121[111M] //

    pitṛyajñaṃ tu nirvartya vipraś candrakṣaye 'gnimān /

    piṇḍānvāhāryakaṃ śrāddhaṃ kuryān māsānumāsikam // Mn_3.122[112M] //

    pitṝṇāṃ māsikaṃ śrāddham anvāhāryaṃ vidur budhāḥ /

    tac cāmiṣeṇā kartavyaṃ praśastena prayatnataḥ // Mn_3.123[113M] //

    tatra ye bhojanīyāḥ syur ye ca varjyā dvijottamāḥ /

    yāvantaś caiva yaiś cānnais tān pravakṣyāmy aśeṣataḥ // Mn_3.124[114M] //

    dvau daive pitṛkārye trīn ekaikam ubhayatra vā /

    bhojayet susamṛddho 'pi na prasajjeta vistare // Mn_3.125[115M] //

    satkriyāṃ deśakālau ca śaucaṃ brāhmaṇasaṃpadaḥ /

    pañcaitān vistaro hanti tasmān neheta vistaram // Mn_3.126[116M] //

    prathitā pretakṛtyaiṣā pitryaṃ nāma vidhukṣaye /

    tasmin yuktasyaiti nityaṃ pretakṛtyaiva laukikī // Mn_3.127[117M] //

    śrotriyāyaiva deyāni havyakavyāni dātṛbhiḥ /

    arhattamāya viprāya tasmai dattaṃ mahāphalam // Mn_3.128[118M] //

    ekaikam api vidvāṃsaṃ daive pitrye ca bhojayet /

    puṣkalaṃ phalam āpnoti nāmantrajñān bahūn api // Mn_3.129[119M] //

    dūrād eva parīkṣeta brāhmaṇaṃ vedapāragam /

    tīrthaṃ tad dhavyakavyānāṃ pradāne so 'tithiḥ smṛtaḥ // Mn_3.130[120M] //

    sahasraṃ hi sahasrāṇām anṛcāṃ yatra bhuñjate /

    ekas tān mantravit prītaḥ sarvān arhati dharmataḥ // Mn_3.131[121M] //

    jñānotkṛṣṭāya deyāni kavyāni ca havīṃṣi ca /

    na hi hastāv asṛgdigdhau rudhireṇaiva śudhyataḥ // Mn_3.132[122M] //

    yāvato grasate grāsān havyakavyeṣv amantravit /

    tāvato grasate preto dīptaśūlarṣṭyayoguḍān // Mn_3.133[123M] //

    jñānaniṣṭhā dvijāḥ ke cit taponiṣṭhās tathāpare /

    tapaḥsvādhyāyaniṣṭhāś ca karmaniṣṭhās tathāpare // Mn_3.134[124M] //

    jñānaniṣṭheṣu kavyāni pratiṣṭhāpyāni yatnataḥ /

    havyāni tu yathānyāyaṃ sarveṣv eva caturṣv api // Mn_3.135[125M] //

    aśrotriyaḥ pitā yasya putraḥ syād vedapāragaḥ /

    aśrotriyo vā putraḥ syāt pitā syād vedapāragaḥ // Mn_3.136[126M] //

    jyāyāṃsam anayor vidyād yasya syāc chrotriyaḥ pitā /

    mantrasaṃpūjanārthaṃ tu satkāram itaro 'rhati // Mn_3.137[127M] //

    na śrāddhe bhojayen mitraṃ dhanaiḥ kāryo 'sya saṃgrahaḥ /

    nāriṃ na mitraṃ yaṃ vidyāt taṃ śrāddhe bhojayed dvijam // Mn_3.138[128M] //

    yasya mitrapradhānāni śrāddhāni ca havīṃṣi ca /

    tasya pretya phalaṃ nāsti śrāddheṣu ca haviḥṣu ca // Mn_3.139[129M] //

    yaḥ saṃgatāni kurute mohāc chrāddhena mānavaḥ /

    sa svargāc cyavate lokāc chrāddhamitro dvijādhamaḥ // Mn_3.140[130M] //

    saṃbhojāni sābhihitā paiśācī dakṣiṇā dvijaiḥ /

    ihaivāste tu sā loke gaur andhevaikaveśmani // Mn_3.141[131M] //

    yatheriṇe bījam uptvā na vaptā labhate phalam /

    tathānṛce havir dattvā na dātā labhate phalam // Mn_3.142[132M] //

    dātṝn pratigrahītṝṃś ca kurute phalabhāginaḥ /

    viduṣe dakṣiṇāṃ dattvā vidhivat pretya ceha ca // Mn_3.143[133M] //

    kāmaṃ śrāddhe 'rcayen mitraṃ nābhirūpam api tv arim /

    dviṣatā hi havir bhuktaṃ bhavati pretya niṣphalam // Mn_3.144[134M] //

    yatnena bhojayec chrāddhe bahvṛcaṃ vedapāragam /

    śākhāntagam athādhvaryuṃ chandogaṃ tu samāptikam // Mn_3.145[135M] //

    eṣām anyatamo yasya bhuñjīta śrāddham arcitaḥ /

    pitṝṇāṃ tasya tṛptiḥ syāc chāśvatī sāptapauruṣī // Mn_3.146[136M] //

    eṣa vai prathamaḥ kalpaḥ pradāne havyakavyayoḥ /

    anukalpas tv ayaṃ jñeyaḥ sadā sadbhir anuṣṭhitaḥ // Mn_3.147[137M] //

    mātāmahaṃ mātulaṃ ca svasrīyaṃ śvaśuraṃ gurum /

    dauhitraṃ viṭpatiṃ bandhum ṛtvig yājyau ca bhojayet // Mn_3.148[138M] //

    na brāhmaṇaṃ parīkṣeta daive karmaṇi dharmavit /

    pitrye karmaṇi tu prāpte parīkṣeta prayatnataḥ // Mn_3.149[139M] //

    ye stenapatitaklībā ye ca nāstikavṛttayaḥ /

    tān havyakavyayor viprān anarhān manur abravīt // Mn_3.150[140M] //

    jaṭilaṃ cānadhīyānaṃ durbālaṃ kitavaṃ tathā /

    yājayanti ca ye pūgāṃs tāṃś ca śrāddhe na bhojayet // Mn_3.151[141M] //

    cikitsakān devalakān māṃsavikrayiṇas tathā /

    vipaṇena ca jīvanto varjyāḥ syur havyakavyayoḥ // Mn_3.152[142M] //

    preṣyo grāmasya rājñaś ca kunakhī śyāvadantakaḥ /

    pratiroddhā guroś caiva tyaktāgnir vārdhuṣis tathā // Mn_3.153[143M] //

    yakṣmī ca paśupālaś ca parivettā nirākṛtiḥ /

    brahmadviṭ parivittiś ca gaṇābhyantara eva ca // Mn_3.154[144M] //

    kuśīlavo 'vakīrṇī ca vṛṣalīpatir eva ca /

    paunarbhavaś ca kāṇaś ca yasya copapatir gṛhe // Mn_3.155[145M] //

    bhṛtakādhyāpako yaś ca bhṛtakādhyāpitas tathā /

    śūdraśiṣyo guruś caiva vāgduṣṭaḥ kuṇḍagolakau // Mn_3.156[146M] //

    akāraṇe parityaktā mātāpitror guros tathā /

    brāhmair yaunaiś ca saṃbandhaiḥ saṃyogaṃ patitair gataḥ // Mn_3.157[147M] //

    agāradāhī garadaḥ kuṇḍāśī somavikrayī /

    samudrayāyī bandī ca tailikaḥ kūṭakārakaḥ // Mn_3.158[148M] //

    pitrā vivadamānaś ca kitavo madyapas tathā /

    pāparogy abhiśastaś ca dāmbhiko rasavikrayī // Mn_3.159[149M] //

    dhanuḥśarāṇāṃ kartā ca yaś cāgredidhiṣūpatiḥ /

    mitradhrug dyūtavṛttiś ca putrācāryas tathaiva ca // Mn_3.160[150M] //

    bhrāmarī ganḍamālī ca śvitry atho piśunas tathā /

    unmatto 'ndhaś ca varjyāḥ syur vedanindaka eva ca // Mn_3.161[151M] //

    hastigo'śvoṣṭradamako nakṣatrair yaś ca jīvati /

    pakṣiṇāṃ poṣako yaś ca yuddhācāryas tathaiva ca // Mn_3.162[152M] //

    srotasāṃ bhedako yaś ca teṣāṃ cāvaraṇe rataḥ /

    gṛhasaṃveśako dūto vṛkṣāropaka eva ca // Mn_3.163[153M] //

    śvakrīḍī śyenajīvī ca kanyādūṣaka eva ca /

    hiṃsro vṛṣalavṛttiś ca gaṇānāṃ caiva yājakaḥ // Mn_3.164[154M] //

    ācārahīnaḥ klībaś ca nityaṃ yācanakas tathā /

    kṛṣijīvī ślīpadī ca sadbhir nindita eva ca // Mn_3.165[155M] //

    aurabhriko māhiṣikaḥ parapūrvāpatis tathā /

    pretaniryāpakaś caiva varjanīyāḥ prayatnataḥ // Mn_3.166[156M] //

    etān vigarhitācārān apāṅkteyān dvijādhamān /

    dvijātipravaro vidvān ubhayatra vivarjayet // Mn_3.167[157M] //

    brāhmaṇo tv anadhīyānas tṛṇāgnir iva śāmyati /

    tasmai havyaṃ na dātavyaṃ na hi bhasmani hūyate // Mn_3.168[158M] //

    apāṅktadāne yo dātur bhavaty ūrdhvaṃ phalodayaḥ /

    daive haviṣi pitrye vā taṃ pravaksyāmy aśeṣataḥ // Mn_3.169[159M] //

    avratair yad dvijair bhuktaṃ parivetrādibhis tathā /

    apāṅkteyair yad anyaiś ca tad vai rakṣāṃsi bhuñjate // Mn_3.170[160M] //

    dārāgnihotrasaṃyogaṃ kurute yo 'graje sthite /

    parivettā sa vijñeyaḥ parivittis tu pūrvajaḥ // Mn_3.171[161M] //

    parivittiḥ parivettā yayā ca parividyate /

    sarve te narakaṃ yānti dātṛyājakapañcamāḥ // Mn_3.172[162M] //

    bhrātur mṛtasya bhāryāyāṃ yo 'nurajyeta kāmataḥ /

    dharmeṇāpi niyuktāyāṃ sa jñeyo didhiṣūpatiḥ // Mn_3.173[163M] //

    paradāreṣu jāyete dvau sutau kuṇḍagolakau /

    patyau jīvati kuṇḍaḥ syān mṛte bhartari golakaḥ // Mn_3.174[164M] //

    tau tu jātau parakṣetre prāṇinau pretya ceha ca /

    dattāni havyakavyāni nāśayanti pradāyinām // Mn_3.175[165M] //

    apāṅktyo yāvataḥ paṅktyān bhuñjānān anupaśyati /

    tāvatāṃ na phalaṃ tatra dātā prāpnoti bāliśaḥ // Mn_3.176[166M] //

    vīkṣyāndho navateḥ kāṇaḥ ṣaṣṭeḥ śvitrī śatasya tu /

    pāparogī sahasrasya dātur nāśayate phalam // Mn_3.177[167M] //

    yāvataḥ saṃspṛśed aṅgair brāhmaṇāñ śūdrayājakaḥ /

    tāvatāṃ na bhaved dātuḥ phalaṃ dānasya paurtikam // Mn_3.168[168M] //

    vedavic cāpi vipro 'sya lobhāt kṛtvā pratigraham /

    vināśaṃ vrajati kṣipram āmapātram ivāmbhasi // Mn_3.179[169M] //

    somavikrayiṇe viṣṭhā bhiṣaje pūyaśoṇitam /

    naṣṭaṃ devalake dattam apratiṣṭhaṃ tu vārdhuṣau // Mn_3.180[170M] //

    yat tu vāṇijake dattaṃ neha nāmutra tad bhavet /

    bhasmanīva hutaṃ dravyaṃ tathā paunarbhave dvije // Mn_3.181[171M] //

    itareṣu tv apāṅktyeṣu yathoddiṣṭeṣv asādhuṣu /

    medo'sṛṅmāṃsamajjāsthi vadanty annaṃ manīṣiṇaḥ // Mn_3.182[172M] //

    apāṅktyopahatā paṅktiḥ pāvyate yair dvijottamaiḥ /

    tān nibodhata kārtsnyena dvijāgryān paṅktipāvanān // Mn_3.183[173M] //

    agryāḥ sarveṣu vedeṣu sarvapravacaneṣu ca /

    śrotriyānvayajāś caiva vijñeyāḥ paṅktipāvanāḥ // Mn_3.184[174M] //

    triṇāciketaḥ pañcāgnis trisuparṇaḥ ṣaḍaṅgavit /

    brahmadeyātmasantāno jyeṣṭhasāmaga eva ca // Mn_3.185[175M] //

    vedārthavit pravaktā ca brahmacārī sahasradaḥ /

    śatāyuś caiva vijñeyā brāhmaṇāḥ paṅktipāvanāḥ // Mn_3.186[176M] //

    pūrvedyur aparedyur vā śrāddhakarmaṇy upasthite /

    nimantrayeta tryavarān samyag viprān yathoditān // Mn_3.187[177M] //

    nimantrito dvijaḥ pitrye niyatātmā bhavet sadā /

    na ca chandāṃsy adhīyīta yasya śrāddhaṃ ca tad bhavet // Mn_3.188[178M] //

    nimantritān hi pitara upatiṣṭhanti tān dvijān /

    vāyuvac cānugacchanti tathāsīnān upāsate // Mn_3.189[179M] //

    ketitas tu yathānyāyaṃ havye kavye dvijottamaḥ /

    kathaṃ cid apy atikrāman pāpaḥ sūkaratāṃ vrajet // Mn_3.190[180M] //

    āmantritas tu yaḥ śrāddhe vṛśalyā saha modate /

    dātur yad duṣkṛtaṃ kiṃ cit tat sarvaṃ pratipadyate // Mn_3.191[181M] //

    akrodhanāḥ śaucaparāḥ satataṃ brahmacāriṇaḥ /

    nyastaśastrā mahābhāgāḥ pitaraḥ pūrvadevatāḥ // Mn_3.192[182M] //

    yasmād utpattir eteṣāṃ sarveṣām apy aśeṣataḥ /

    ye ca yair upacaryāḥ syur niyamais tān nibodhata // Mn_3.193[183M] //

    manor hairaṇyagarbhasya ye marīcyādayaḥ sutāḥ /

    teṣām ṛṣīṇāṃ sarveṣāṃ putrāḥ pitṛgaṇāḥ smṛtāḥ // Mn_3.194[184M] //

    virāṭsutāḥ somasadaḥ sādhyānāṃ pitaraḥ smṛtāḥ /

    agniṣvāttāś ca devānāṃ mārīcā lokaviśrutāḥ // Mn_3.195[185M] //

    daityadānavayakṣāṇāṃ gandharvoragarakṣasām /

    suparṇakinnarāṇāṃ ca smṛtā barhiṣado 'trijāḥ // Mn_3.196[186M] //

    somapā nāma viprāṇāṃ kṣatriyāṇāṃ havirbhujaḥ /

    vaiśyānām ājyapā nāma śūdrāṇāṃ tu sukālinaḥ // Mn_3.197[187M] //

    somapās tu kaveḥ putrā haviṣmanto 'ṅgiraḥsutāḥ /

    pulastyasyājyapāḥ putrā vasiṣṭhasya sukālinaḥ // Mn_3.198[188M] //

    agnidagdhānagnidagdhān kāvyān barhiṣadas tathā /

    agniṣvāttāṃś ca saumyāṃś ca viprāṇām eva nirdiśet // Mn_3.199[189M] //

    ya ete tu gaṇā mukhyāḥ pitṝṇāṃ parikīrtitāḥ /

    teṣām apīha vijñeyaṃ putrapautram anantakam // Mn_3.200[190M] //

    ṛṣibhyaḥ pitaro jātāḥ pitṛbhyo devamānavāḥ /

    devebhyas tu jagat sarvaṃ caraṃ sthāṇv anupūrvaśaḥ // Mn_3.201[191M] //

    rājatair bhājanair eṣām atho vā rajatānvitaiḥ /

    vāry api śraddhayā dattam akṣayāyopakalpate // Mn_3.202[192M] //

    daivakāryād dvijātīnāṃ pitṛkāryaṃ viśiṣyate /

    daivaṃ hi pitṛkāryasya pūrvam āpyāyanaṃ smṛtam // Mn_3.203[193M] //

    teṣām ārakṣabhūtaṃ tu pūrvaṃ daivaṃ niyojayet /

    raksāṃsi vipralumpanti śrāddham ārakṣavarjitam // Mn_3.204[194M] //

    daivādyantaṃ tad īheta pitrādyantaṃ na tad bhavet /

    pitrādyantaṃ tv īhamānaḥ kṣipraṃ naśyati sānvayaḥ // Mn_3.205[195M] //

    śuciṃ deśaṃ viviktaṃ ca gomayenopalepayet /

    dakṣināpravaṇaṃ caiva prayatnenopapādayet // Mn_3.206[196M] //

    avakāśeṣu cokṣeṣu jalatīreṣu caiva hi /

    vivikteṣu ca tuṣyanti dattena pitaraḥ sadā // Mn_3.207[197M] //

    āsaneṣūpakḷpteṣu barhiṣmatsu pṛthakpṛthak /

    upaspṛṣṭodakān samyag viprāṃs tān upaveśayet // Mn_3.208[198M] //

    upaveśya tu tān viprān āsaneṣv ajugupsitān /

    gandhamālyaiḥ surabhibhir arcayed daivapūrvakam // Mn_3.209[199M] //

    teṣām udakam ānīya sapavitrāṃs tilān api /

    agnau kuryād anujñāto brāhmaṇo brāhmaṇaiḥ saha // Mn_3.210[200M] //

    agneḥ somayamābhyāṃ ca kṛtvāpyāyanam āditaḥ /

    havirdānena vidhivat paścāt saṃtarpayet pitṝn // Mn_3.211[201M] //

    agnyabhāve tu viprasya pāṇāv evopapādayet /

    yo hy agniḥ sa dvijo viprair mantradarśibhir ucyate // Mn_3.212[202M] //

    akrodhanān suprasādān vadanty etān purātanān /

    lokasyāpyāyane yuktān śrāddhadevān dvijottamān // Mn_3.213[203M] //

    apasavyam agnau kṛtvā sarvam āvṛtya vikramam /

    apasavyena hastena nirvaped udakaṃ bhuvi // Mn_3.214[204M] //

    trīṃs tu tasmād dhaviḥśeṣāt piṇḍān kṛtvā samāhitaḥ /

    audakenaiva vidhinā nirvaped dakṣiṇāmukhaḥ // Mn_3.215[205M] //

    nyupya piṇḍāṃs tatas tāṃs tu prayato vidhipūrvakam /

    teṣu darbheṣu taṃ hastaṃ nirmṛjyāl lepabhāginām // Mn_3.216[206M] //

    ācamyodakparāvṛtya trir āyamya śanair asūn /

    ṣaḍ ṛtūṃś ca namaskuryāt pitṝn eva ca mantravat // Mn_3.217[207M] //

    udakaṃ ninayec cheṣaṃ śanaiḥ piṇḍāntike punaḥ /

    avajighrec ca tān piṇḍān yathānyuptān samāhitaḥ // Mn_3.218[208M] //

    piṇḍebhyas tv alpikāṃ mātrāṃ samādāyānupūrvaśaḥ /

    tān eva viprān āsīnān vidhivat pūrvam āśayet // Mn_3.219[209M] //

    dhriyamāṇe tu pitari pūrveṣām eva nirvapet /

    vipravad vāpi taṃ śrāddhe svakaṃ pitaram āśayet // Mn_3.220[210M] //

    pitā yasya nivṛttaḥ syāj jīvec cāpi pitāmahaḥ /

    pituḥ sa nāma saṅkīrtya kīrtayet prapitāmaham // Mn_3.221[211M] //

    pitāmaho vā tacchrāddhaṃ bhuñjītety abravīn manuḥ /

    kāmaṃ vā samanujñātaḥ svayam eva samācaret // Mn_3.222[212M] //

    teṣāṃ dattvā tu hasteṣu sapavitraṃ tilodakam /

    tatpiṇḍāgraṃ prayaccheta svadhaiṣām astv iti bruvan // Mn_3.223[213M] //

    pāṇibhyāṃ tūpasaṃgṛhya svayam annasya vardhitam /

    viprāntike pitṝn dhyāyan śanakair upanikṣipet // Mn_3.224[214M] //

    ubhayor hastayor muktaṃ yad annam upanīyate /

    tad vipralumpanty asurāḥ sahasā duṣṭacetasaḥ // Mn_3.225[215M] //

    guṇāṃś ca sūpaśākādyān payo dadhi ghṛtaṃ madhu /

    vinyaset prayataḥ pūrvaṃ bhūmāv eva samāhitaḥ // Mn_3.226[216M] //

    bhakṣyaṃ bhojyaṃ ca vividhaṃ mūlāni ca phalāni ca /

    hṛdyāni caiva māṃsāni pānāni surabhīṇi ca // Mn_3.227[217M] //

    upanīya tu tat sarvaṃ śanakaiḥ susamāhitaḥ /

    pariveṣayeta prayato guṇān sarvān pracodayan // Mn_3.228[218M] //

    nāsram āpātayej jātu na kupyen nānṛtaṃ vadet /

    na pādena spṛśed annaṃ na caitad avadhūnayet // Mn_3.229[219M] //

    asraṃ gamayati pretān kopo 'rīn anṛtaṃ śunaḥ /

    pādasparśas tu rakṣāṃsi duṣkṛtīn avadhūnanam // Mn_3.230[220M] //

    yad yad roceta viprebhyas tat tad dadyād amatsaraḥ /

    brahmodyāś ca kathāḥ kuryāt pitṝṇām etad īpsitam // Mn_3.231[221M] //

    svādhyāyaṃ śrāvayet pitrye dharmaśāstrāṇi caiva hi /

    ākhyānānītihāsāṃś ca purāṇāni khilāni ca // Mn_3.232[222M] //

    harṣayed brāhmaṇāṃs tuṣṭo bhojayec ca śanaiḥśanaiḥ /

    annādyenāsakṛc caitān guṇaiś ca paricodayet // Mn_3.233[223M] //

    vratastham api dauhitraṃ śrāddhe yatnena bhojayet /

    kutapaṃ cāsanaṃ dadyāt tilaiś ca vikiren mahīm // Mn_3.234[224M] //

    trīṇi śrāddhe pavitrāṇi dauhitraḥ kutapas tilāḥ /

    trīṇi cātra praśaṃsanti śaucam akrodham atvarām // Mn_3.235[225M] //

    atyuṣṇaṃ sarvam annaṃ syād bhuñjīraṃs te ca vāgyatāḥ /

    na ca dvijātayo brūyur dātrā pṛṣṭā havirguṇān // Mn_3.236[226M] //

    yāvad uṣmā bhavaty annaṃ yāvad aśnanti vāgyatāḥ /

    pitaras tāvad aśnanti yāvan noktā havirguṇāḥ // Mn_3.237[227M] //

    yad veṣṭitaśirā bhuṅkte yad bhuṅkte dakṣiṇāmukhaḥ /

    sopānatkaś ca yad bhuṅkte tad vai rakṣāṃsi bhuñjate // Mn_3.238[228M] //

    cāṇḍālaś ca varāhaś ca kukkuṭaḥ śvā tathaiva ca /

    rajasvalā ca ṣaṇḍhaś ca nekṣerann aśnato dvijān // Mn_3.239[229M] //

    home pradāne bhojye ca yad ebhir abhivīkṣyate /

    daive haviṣi pitrye vā tad gacchaty ayathātatham // Mn_3.240[230M] //

    ghrāṇena sūkaro hanti pakṣavātena kukkuṭaḥ /

    śvā tu dṛṣṭinipātena sparśeṇāvaravarṇajaḥ // Mn_3.241[231M] //

    khañjo vā yadi vā kāṇo dātuḥ preṣyo 'pi vā bhavet /

    hīnātiriktagātro vā tam apy apanayet punaḥ // Mn_3.242[232M] //

    brāhmaṇaṃ bhikṣukaṃ vāpi bhojanārtham upasthitam /

    brāhmaṇair abhyanujñātaḥ śaktitaḥ pratipūjayet // Mn_3.243[233M] //

    sārvavarṇikam annādyaṃ saṃnīyāplāvya vāriṇā /

    samutsṛjed bhuktavatām agrato vikiran bhuvi // Mn_3.244[234M] //

    asaṃskṛtapramītānāṃ tyāgināṃ kulayoṣitām /

    ucchiṣṭaṃ bhāgadheyaṃ syād darbheṣu vikiraś ca yaḥ // Mn_3.245[235M] //

    uccheṣaṇāṃ bhūmigatam ajihmasyāśaṭhasya ca /

    dāsavargasya tat pitrye bhāgadheyaṃ pracakṣate // Mn_3.246[236M] //

    āsapiṇḍakriyākarma dvijāteḥ saṃsthitasya tu /

    adaivaṃ bhojayec chrāddhaṃ piṇḍam ekaṃ ca nirvapet // Mn_3.247[237M] //

    sahapiṇḍakriyāyāṃ tu kṛtāyām asya dharmataḥ /

    anayaivāvṛtā kāryaṃ piṇḍanirvapanaṃ sutaiḥ // Mn_3.248[238M] //

    śrāddhaṃ bhuktvā ya ucchiṣṭaṃ vṛṣalāya prayacchati /

    sa mūḍho narakaṃ yāti kālasūtram avākśirāḥ // Mn_3.249[239M] //

    śrāddhabhug vṛṣalītalpaṃ tad ahar yo 'dhigacchati /

    tasyāḥ purīṣe taṃ māsaṃ pitaras tasya śerate // Mn_3.250[240M] //

    pṛṣṭvā svaditam ity evaṃ tṛptān ācāmayet tataḥ /

    ācāntāṃś cānujānīyād abhito ramyatām iti // Mn_3.251[241M] //

    svadhāstv ity eva taṃ brūyur brāhmaṇās tadanantaram /

    svadhākāraḥ parā hy āṣīḥ sarveṣu pitṛkarmasu // Mn_3.252[242M] //

    tato bhuktavatāṃ teṣām annaśeṣaṃ nivedayet /

    yathā brūyus tathā kuryād anujñātas tato dvijaiḥ // Mn_3.253[243M] //

    pitrye svaditam ity eva vācyaṃ goṣṭhe tu suśṛtam /

    saṃpannam ity abhyudaye daive rucitam ity api // Mn_3.254[244M] //

    aparāhṇas tathā darbhā vāstusaṃpādanaṃ tilāḥ /

    sṛṣṭir mṛṣṭir dvijāś cāgryāḥ śrāddhakarmasu saṃpadaḥ // Mn_3.255[245M] //

    darbhāḥ pavitraṃ pūrvāhṇo haviṣyāṇi ca sarvaśaḥ /

    pavitraṃ yac ca pūrvoktaṃ vijñeyā havyasaṃpadaḥ // Mn_3.256[246M] //

    munyannāni payaḥ somo māṃsaṃ yac cānupaskṛtam /

    aksāralavaṇaṃ caiva prakṛtyā havir ucyate // Mn_3.257[247M] //

    visṛjya brāhmaṇāṃs tāṃs tu niyato vāgyataḥ śuciḥ /

    dakṣiṇāṃ diśam ākāṅkṣan yācetemān varān pitṝn // Mn_3.258[248M] //

    dātāro no 'bhivardhantāṃ vedāḥ saṃtatir eva ca /

    śraddhā ca no mā vyagamad bahudeyaṃ ca no 'stv iti // Mn_3.259[249M] //

    evaṃ nirvapaṇaṃ kṛtvā piṇḍāṃs tāṃs tadanantaram /

    gāṃ vipram ajam agniṃ vā prāśayed apsu vā kṣipet // Mn_3.260[250M] //

    piṇḍanirvapaṇaṃ ke cit parastād eva kurvate /

    vayobhiḥ khādayanty anye prakṣipanty anale 'psu vā // Mn_3.261[251M] //

    pativratā dharmapatnī pitṛpūjanatatparā /

    madhyamaṃ tu tataḥ piṇḍam adyāt samyak sutārthinī // Mn_3.262[252M] //

    āyuṣmantaṃ sutaṃ sūte yaśomedhāsamanvitam /

    dhanavantaṃ prajāvantaṃ sāttvikaṃ dhārmikaṃ tathā // Mn_3.263[253M] //

    praksālya hastāv ācāmya jñātiprāyaṃ prakalpayet /

    jñātibhyaḥ satkṛtaṃ dattvā bāndhavān api bhojayet // Mn_3.264[254M] //

    uccheṣaṇaṃ tu tat tiṣṭhed yāvad viprā visarjitāḥ /

    tato gṛhabaliṃ kuryād iti dharmo vyavasthitaḥ // Mn_3.265[255M] //

    havir yac cirarātrāya yac cānantyāya kalpate /

    pitṛbhyo vidhivad dattaṃ tat pravakṣyāmy aśeṣataḥ // Mn_3.266[256M] //

    tilair vrīhiyavair māṣair adbhir mūlaphalena vā /

    dattena māsaṃ tṛpyanti vidhivat pitaro nṛnām // Mn_3.267[257M] //

    dvau māsau matsyamāṃsena trīn māsān hāriṇena tu /

    aurabhreṇātha caturaḥ śākunenātha pañca vai // Mn_3.268[258M] //

    ṣaṇmāsāṃś chāgamāṃsena pārṣatena ca sapta vai /

    aṣṭāv enasya māṃsena rauraveṇa navaiva tu // Mn_3.269[259M] //

    daśamāsāṃs tu tṛpyanti varāhamahiṣāmiṣaiḥ /

    śaśakūrmayos tu māṃsena māsān ekādaśaiva tu // Mn_3.270[260M] //

    saṃvatsaraṃ tu gavyena payasā pāyasena ca /

    vārdhrīṇasasya māṃsena tṛptir dvādaśavārṣikī // Mn_3.271[261M] //

    kālaśākaṃ mahāśalkāḥ khaṅgalohāmiṣaṃ madhu /

    ānantyāyaiva kalpyante munyannāni ca sarvaśaḥ // Mn_3.272[262M] //

    yat kiṃ cin madhunā miśraṃ pradadyāt tu trayodaśīm /

    tad apy akṣayam eva syād varṣāsu ca maghāsu ca // Mn_3.273[263M] //

    api naḥ sa kule bhūyād yo no dadyāt trayodaśīm /

    pāyasaṃ madhusarpirbhyāṃ prāk chāye kuñjarasya ca // Mn_3.274[264M] //

    yad yad dadāti vidhivat samyak śraddhāsamanvitaḥ /

    tat tat pitṝṇāṃ bhavati paratrānantam akṣayam // Mn_3.275[265M] //

    kṛṣṇapakṣe daśamyādau varjayitvā caturdaśīm /

    śrāddhe praśastās tithayo yathaitā na tathetarāḥ // Mn_3.276[266M] //

    yukṣu kurvan dinarkṣeṣu sarvān kāmān samaśnute /

    ayukṣu tu pitṝn sarvān prajāṃ prāpnoti puṣkalām // Mn_3.277[267M] //

    yathā caivāparaḥ pakṣaḥ pūrvapakṣād viśiṣyate /

    tathā śrāddhasya pūrvāhṇād aparāhṇo viśiṣyate // Mn_3.278[268M] //

    prācīnāvītinā samyag apasavyam atandriṇā /

    pitryam ā nidhanāt kāryaṃ vidhivad darbhapāṇinā // Mn_3.279[269M] //

    rātrau śrāddhaṃ na kurvīta rākṣasī kīrtitā hi sā /

    saṃdhyayor ubhayoś caiva sūrye caivācirodite // Mn_3.280[270M] //

    anena vidhinā śrāddhaṃ trir abdasyeha nirvapet /

    hemantagrīṣmavarṣāsu pāñcayajñikam anvaham // Mn_3.281[271M] //

    na paitṛyajñiyo homo laukike 'gnau vidhīyate /

    na darśena vinā śrāddham āhitāgner dvijanmanaḥ // Mn_3.282[272M] //

    yad eva tarpayaty adbhiḥ pitṝn snātvā dvijottamaḥ /

    tenaiva kṛtsnam āpnoti pitṛyajñakriyāphalam // Mn_3.283[273M] //

    vasūn vadanti tu pitṝn rudrāṃś caiva pitāmahān /

    prapitāmahāṃs tathādityān śrutir eṣā sanātanī // Mn_3.284[274M] //

    vighasāśī bhaven nityaṃ nityaṃ vāmṛtabhojanaḥ /

    vighaso bhuktaśeṣaṃ tu yajñaśeṣaṃ tathāmṛtam // Mn_3.285[275M] //

    etad vo 'bhihitaṃ sarvaṃ vidhānaṃ pāñcayajñikam /

    dvijātimukhyavṛttīnāṃ vidhānaṃ śrūyatām iti // Mn_3.286[276M] //

    caturtham āyuṣo bhāgam uṣitvādyaṃ gurau dvijāḥ /

    dvitīyam āyuṣo bhāgaṃ kṛtadāro gṛhe vaset // Mn_4.1 //

    adroheṇaiva bhūtānām alpadroheṇa vā punaḥ /

    yā vṛttis tāṃ samāsthāya vipro jīved anāpadi // Mn_4.2 //

    yātrāmātraprasiddhyarthaṃ svaiḥ karmabhir agarhitaiḥ /

    akleśena śarīrasya kurvīta dhanasaṃcayam // Mn_4.3 //

    ṛtāmṛtābhyāṃ jīvet tu mṛtena pramṛtena vā /

    satyānṛtābhyām api vā na śvavṛttyā kadā cana // Mn_4.4 //

    ṛtam uñchaśilaṃ jñeyam amṛtaṃ syād ayācitam /

    mṛtaṃ tu yācitaṃ bhaikṣaṃ pramṛtaṃ karṣaṇaṃ smṛtam // Mn_4.5 //

    satyānṛtaṃ tu vāṇijyaṃ tena caivāpi jīvyate /

    sevā śvavṛttir ākhyātā tasmāt tāṃ parivarjayet // Mn_4.6 //

    kusūladhānyako vā syāt kumbhīdhānyaka eva vā /

    tryahaihiko vāpi bhaved aśvastanika eva vā // Mn_4.7 //

    caturṇām api caiteṣāṃ dvijānāṃ gṛhamedhinām /

    jyāyān paraḥ paro jñeyo dharmato lokajittamaḥ // Mn_4.8 //

    ṣaṭkarmaiko bhavaty eṣāṃ tribhir anyaḥ pravartate /

    dvābhyām ekaś caturthas tu brahmasattreṇa jīvati // Mn_4.9 //

    vartayaṃś ca śiloñchābhyām agnihotraparāyaṇaḥ /

    iṣṭīḥ pārvāyaṇāntīyāḥ kevalā nirvapet sadā // Mn_4.10 //

    na lokavṛttaṃ varteta vṛttihetoḥ kathaṃ cana /

    ajihmām aśathāṃ śuddhāṃ jīved brāhmaṇajīvikām // Mn_4.11 //

    saṃtoṣaṃ param āsthāya sukhārthī saṃyato bhavet /

    saṃtoṣamūlaṃ hi sukhaṃ duḥkhamūlaṃ viparyayaḥ // Mn_4.12 //

    ato 'nyatamayā vṛttyā jīvaṃs tu snātako dvijaḥ /

    svargāyuṣyayaśasyāni vratāṇīmāni dhārayet // Mn_4.13 //

    vedoditaṃ svakaṃ karma nityaṃ kuryād atandritaḥ /

    tad dhi kurvan yathāśakti prāpnoti paramāṃ gatim // Mn_4.14 //

    nehetārthān prasaṅgena na viruddhena karmaṇā /

    na vidyamāneṣv artheṣu nārtyām api yatas tataḥ // Mn_4.15 //

    indriyārtheṣu sarveṣu na prasajyeta kāmataḥ /

    atiprasaktiṃ caiteṣāṃ manasā saṃnivartayet // Mn_4.16 //

    sarvān parityajed arthān svādhyāyasya virodhinaḥ /

    yathā tathādhyāpayaṃs tu sā hy asya kṛtakṛtyatā // Mn_4.17 //

    vayasaḥ karmaṇo 'rthasya śrutasyābhijanasya ca /

    veṣavāgbuddhisārūpyam ācaran vicared iha // Mn_4.18 //

    buddhivṛddhikarāṇy āśu dhanyāni ca hitāni ca /

    nityaṃ śāstrāṇy avekṣeta nigamāṃś caiva vaidikān // Mn_4.19 //

    yathā yathā hi puruṣaḥ śāstraṃ samadhigacchati /

    tathā tathā vijānāti vijñānaṃ cāsya rocate // Mn_4.20 //

    ṛṣiyajñaṃ devayajñaṃ bhūtayajñaṃ ca sarvadā /

    nṛyajñaṃ pitṛyajñaṃ ca yathāśakti na hāpayet // Mn_4.21 //

    etān eke mahāyajñān yajñaśāstravido janāḥ /

    anīhamānāḥ satatam indriyeṣv eva juhvati // Mn_4.22 //

    vācy eke juhvati prāṇaṃ prāṇe vācaṃ ca sarvadā /

    vāci prāṇe ca paśyanto yajñanirvṛttim akṣayām // Mn_4.23 //

    jñānenaivāpare viprā yajanty etair makhaiḥ sadā /

    jñānamūlāṃ kriyām eṣāṃ paśyanto jñānacakṣuṣā // Mn_4.24 //

    agnihotraṃ ca juhuyād ādyante dyuniśoḥ sadā /

    darśena cārdhamāsānte paurṇāmāsena caiva hi // Mn_4.25 //

    sasyānte navasasyeṣṭyā tathā rtvante dvijo 'dhvaraiḥ /

    paśunā tv ayanasyādau samānte saumikair makhaiḥ // Mn_4.26 //

    nāniṣṭvā navasasyeṣṭyā paśunā cāgnimān dvijaḥ /

    navānnam adyān māṃsaṃ vā dīrgham āyur jijīviṣuḥ // Mn_4.27 //

    navenānarcitā hy asya paśuhavyena cāgnayaḥ /

    prāṇān evāttum icchanti navānnāmiṣagardhinaḥ // Mn_4.28 //

    āsanāśanaśayyābhir adbhir mūlaphalena vā /

    nāsya kaś cid vased gehe śaktito 'narcito 'tithiḥ // Mn_4.29 //

    pāṣāṇḍino vikarmasthān baiḍālavratikāñ śaṭhān /

    haitukān bakavṛttīṃś ca vāṅgātreṇāpi nārcayet // Mn_4.30 //

    vedavidyāvratasnātāñ śrotriyān gṛhamedhinaḥ /

    pūjayed dhavyakavyena viparītāṃś ca varjayet // Mn_4.31 //

    śaktito 'pacamānebhyo dātavyaṃ gṛhamedhinā /

    saṃvibhāgaś ca bhūtebhyaḥ kartavyo 'nuparodhataḥ // Mn_4.32 //

    rājato dhanam anvicchet saṃsīdan snātakaḥ kṣudhā /

    yājyāntevāsinor vāpi na tv anyata iti sthitiḥ // Mn_4.33 //

    na sīdet snātako vipraḥ kṣudhā śaktaḥ kathaṃ cana /

    na jīrṇamalavadvāsā bhavec ca vibhave sati // Mn_4.34 //

    kḷptakeśanakhaśmaśrur dāntaḥ śuklāmbaraḥ śuciḥ /

    svādhyāye caiva yuktaḥ syān nityam ātmahiteṣu ca // Mn_4.35 //

    vaiṇavīṃ dhārayed yaṣṭiṃ sodakaṃ ca kamaṇḍalum /

    yajñopavītaṃ vedaṃ ca śubhaṃ raukme ca kuṇḍale // Mn_4.36 //

    nekṣetodyantam ādityaṃ nāstaṃ yāntaṃ kadā cana /

    nopasṛṣṭaṃ na vāristhaṃ na madhyaṃ nabhaso gatam // Mn_4.37 //

    na laṅghayed vatsatantrīṃ na pradhāvec ca varṣati /

    na codake nirīkṣeta svarūpam iti dhāraṇā // Mn_4.38 //

    mṛdaṃ gāṃ daivataṃ vipraṃ ghṛtaṃ madhu catuṣpatham /

    pradakṣiṇāni kurvīta prajñātāṃś ca vanaspatīn // Mn_4.39 //

    nopagacchet pramatto 'pi striyam ārtavadarśane /

    samānaśayane caiva na śayīta tayā saha // Mn_4.40 //

    rajasābhiplutāṃ nārīṃ narasya hy upagacchataḥ /

    prajñā tejo balaṃ cakṣur āyuś caiva prahīyate // Mn_4.41 //

    tāṃ vivarjayatas tasya rajasā samabhiplutām /

    prajñā tejo balaṃ cakṣur āyuś caiva pravardhate // Mn_4.42 //

    nāśnīyād bhāryayā sārdhaṃ nainām īkṣeta cāśnatīm /

    kṣuvatīṃ jṛmbhamāṇāṃ vā na cāsīnāṃ yathāsukham // Mn_4.43 //

    nāñjayantīṃ svake netre na cābhyaktām anāvṛtām /

    na paśyet prasavantīṃ ca tejaskāmo dvijottamaḥ // Mn_4.44 //

    nānnam adyād ekavāsā na nagnaḥ snānam ācaret /

    na mūtraṃ pathi kurvīta na bhasmani na govraje // Mn_4.45 //

    na phālakṛṣṭe na jale na cityāṃ na ca parvate /

    na jīrṇadevāyatane na valmīke kadā cana // Mn_4.46 //

    na sasattveṣu garteṣu na gacchann api na sthitaḥ /

    na nadītīram āsādya na ca parvatamastake // Mn_4.47 //

    vāyvagnivipram ādityam apaḥ paśyaṃs tathaiva gāḥ /

    na kadā cana kurvīta viṇmūtrasya visarjanam // Mn_4.48 //

    tiraskṛtyoccaret kāṣṭha- loṣṭhapatratṛṇādinā /

    niyamya prayato vācaṃ saṃvītāṅgo 'vaguṇṭhitaḥ // Mn_K4.49[50M] //

    mūtroccārasamutsargaṃ divā kuryād udaṅmukhaḥ /

    dakṣiṇābhimukho rātrau saṃdhyāyoś ca yathā divā // Mn_K4.50[51M] //

    chāyāyām andhakāre vā rātrāv ahani vā dvijaḥ /

    yathāsukhamukhaḥ kuryāt prāṇabādhabhayeṣu ca // Mn_K4.51[52M] //

    pratyagniṃ pratisūryaṃ ca pratisomodakadvijam /

    pratigu prativātaṃ ca prajñā naśyati mehataḥ // Mn_K4.52[49M] //

    nāgniṃ mukhenopadhamen nagnāṃ nekṣeta ca striyam /

    nāmedhyaṃ prakṣiped agnau na ca pādau pratāpayet // Mn_4.53 //

    adhastān nopadadhyāc ca na cainam abhilaṅghayet /

    na cainaṃ pādataḥ kuryān na prāṇābādham ācaret // Mn_4.54 //

    nāśnīyāt saṃdhivelāyāṃ na gacchen nāpi saṃviśet /

    na caiva pralikhed bhūmiṃ nātmano 'paharet srajam // Mn_4.55 //

    nāpsu mūtraṃ purīṣaṃ vā ṣṭhīvanaṃ vā samutsṛjet /

    amedhyaliptam anyad vā lohitaṃ vā viṣāṇi vā // Mn_4.56 //

    naikaḥ supyāc chūnyagehe na śreyāṃsaṃ prabodhayet /

    nodakyayābhibhāṣeta yajñaṃ gacchen na cāvṛtaḥ // Mn_4.57 //

    agnyagāre gavāṃ goṣṭhe brāhmaṇānāṃ ca saṃnidhau /

    svādhyāye bhojane caiva dakṣinaṃ pāṇim uddharet // Mn_4.58 //

    na vārayed gāṃ dhayantīṃ na cācakṣīta kasya cit /

    na divīndrāyudhaṃ dṛṣṭvā kasya cid darśayed budhaḥ // Mn_4.59 //

    nādharmike vased grāme na vyādhibahule bhṛśam /

    naikaḥ prapadyetādhvānaṃ na ciraṃ parvate vaset // Mn_4.60 //

    na śūdrarājye nivasen nādhārmikajanāvṛte /

    na pāṣaṇḍigaṇākrānte nopasṣṛṭe 'ntyajair nṛbhiḥ // Mn_4.61 //

    na bhuñjītoddhṛtasnehaṃ nātisauhityam ācaret /

    nātiprage nātisāyaṃ na sāyaṃ prātarāśitaḥ // Mn_4.62 //

    na kurvīta vṛthāceṣṭāṃ na vāry añjalinā pibet /

    notsaṅge bhakṣayed bhakṣyān na jātu syāt kutūhalī // Mn_4.63 //

    na nṛtyed atha vā gāyen na vāditrāṇi vādayet] /

    nāsphoṭayen na ca kṣveḍen na ca rakto virāvayet // Mn_4.64 //

    na pādau dhāvayet kāṃsye kadā cid api bhājane /

    na bhinnabhāṇḍe bhuñjīta na bhāvapratidūṣite // Mn_4.65 //

    upānahau ca vāsaś ca dhṛtam anyair na dhārayet /

    upavītam alaṅkāraṃ srajaṃ karakam eva ca // Mn_4.66 //

    nāvinītair bhajed dhuryair na ca kṣudhvyādhipīḍitaiḥ /

    na bhinnaśṛṅgākṣikhurair na vāladhivirūpitaiḥ // Mn_4.67 //

    vinītais tu vrajen nityam āśugair lakṣaṇānvitaiḥ /

    varṇarūpopasaṃpannaiḥ pratodenātudan bhṛśam // Mn_4.68 //

    bālātapaḥ pretadhūmo varjyaṃ bhinnaṃ tathāsanam /

    na chindyān nakharomāṇi dantair notpāṭayen nakhān // Mn_4.69 //

    na mṛlloṣṭhaṃ ca mṛdnīyān na chindyāt karajais tṛṇam /

    na karma niṣphalaṃ kuryān nāyatyām asukhodayam // Mn_4.70 //

    loṣṭhamardī tṛṇacchedī nakhakhādī ca yo naraḥ /

    sa vināśaṃ vrajaty āśu sūcakāśucir eva ca // Mn_4.71 //

    na vigarhya kathāṃ kuryād bahir mālyaṃ na dhārayet /

    gavāṃ ca yānaṃ pṛṣṭhena sarvathaiva vigarhitam // Mn_4.72 //

    advāreṇa ca nātīyād grāmaṃ vā veśma vāvṛtam /

    rātrau ca vṛkṣamūlāni dūrataḥ parivarjayet // Mn_4.73 //

    nākṣair dīvyet kadā cit tu svayaṃ nopānahau haret /

    śayanastho na bhuñjīta na pāṇisthaṃ na cāsane // Mn_4.74 //

    sarvaṃ ca tilasaṃbaddhaṃ nādyād astam ite ravau /

    na ca nagnaḥ śayīteha na cocchiṣṭaḥ kva cid vrajet // Mn_4.75 //

    ārdrapādas tu bhuñjīta nārdrapādas tu saṃviśet /

    ārdrapādas tu bhuñjāno dīrgham āyur avāpnuyāt // Mn_4.76 //

    acakṣurviṣayaṃ durgaṃ $ na prapadyeta karhi cit /

    na viṇmūtram udīkṣeta na bāhubhyāṃ nadīṃ taret // Mn_4.77 //

    adhitiṣṭhen na keśāṃs tu na bhasmāsthikapālikāḥ /

    na kārpāsāsthi na tuṣān dīrgham āyur jijīviṣuḥ // Mn_4.78 //

    na saṃvasec ca patitair na cāṇḍālair na pulkasaiḥ /

    na mūrkhair nāvaliptaiś ca nāntyair nāntyāvasāyibhiḥ // Mn_4.79 //

    na śūdrāya matiṃ dadyān nocchiṣṭaṃ na haviṣkṛtam /

    na cāsyopadiśed dharmaṃ na cāsya vratam ādiśet // Mn_4.80 //

    yo hy asya dharmam ācaṣṭe yaś caivādiśati vratam /

    so 'saṃvṛtaṃ nāma tamaḥ saha tenaiva majjati // Mn_4.81 //

    na saṃhatābhyāṃ pāṇibhyāṃ kaṇḍūyed ātmanaḥ śiraḥ /

    na spṛśec caitad ucchiṣṭo na ca snāyād vinā tataḥ // Mn_4.82 //

    keśagrahān prahārāṃś ca śirasy etān vivarjayet /

    śiraḥsnātaś ca tailena nāṅgaṃ kiṃ cid api spṛśet // Mn_4.83 //

    na rājñaḥ pratigṛhṇīyād arājanyaprasūtitaḥ /

    sūnācakradhvajavatāṃ veśenaiva ca jīvatām // Mn_4.84 //

    daśasūnāsamaṃ cakraṃ daśacakrasamo dhvajaḥ /

    daśadhvajasamo veśo daśaveśasamo nṛpaḥ // Mn_4.85 //

    daśa sūṇāsahasrāṇi yo vāhayati saunikaḥ /

    tena tulyaḥ smṛto rājā ghoras tasya pratigrahaḥ // Mn_4.86 //

    yo rājñaḥ pratigṛhṇāti lubdhasyocchāstravartinaḥ /

    sa paryāyeṇa yātīmān narakān ekaviṃśatim // Mn_4.87 //

    tāmisram andhatāmisraṃ mahārauravarauravau /

    narakaṃ kālasūtraṃ ca mahānarakam eva ca // Mn_4.88 //

    saṃjīvanaṃ mahāvīciṃ tapanaṃ saṃpratāpanam /

    saṃhātaṃ ca sakākolaṃ kuḍmalaṃ pratimūrtikam // Mn_4.89 //

    lohaśaṅkum ṛjīṣaṃ ca panthānaṃ śālmalīṃ nadīm /

    asipatravanaṃ caiva lohadārakam eva ca // Mn_4.90 //

    etad vidanto vidvāṃso brāhmaṇā brahmavādinaḥ /

    na rājñaḥ pratigṛhṇanti pretya śreyo 'bhikāṅkṣiṇaḥ // Mn_4.91 //

    brāhme muhūrte budhyeta dharmārthau cānucintayet /

    kāyakleśāṃś ca tanmūlān vedatattvārtham eva ca // Mn_4.92 //

    utthāyāvaśyakaṃ kṛtvā kṛtaśaucaḥ samāhitaḥ /

    pūrvāṃ saṃdhyāṃ japaṃs tiṣṭhet svakāle cāparāṃ ciram // Mn_4.93 //

    ṛṣayo dīrghasaṃdhyatvād dīrgham āyur avāpnuyuḥ /

    prajñāṃ yaśaś ca kīrtiṃ ca brahmavarcasam eva ca // Mn_4.94 //

    śrāvaṇyāṃ prauṣṭhapadyāṃ vāpy upākṛtya yathāvidhi /

    yuktaś chandāṃsy adhīyīta māsān vipro 'rdhapañcamān // Mn_4.95 //

    puṣye tu chandasāṃ kuryād bahir utsarjanaṃ dvijaḥ /

    māghaśuklasya vā prāpte pūrvāhṇe prathame 'hani // Mn_4.96 //

    yathāśāstraṃ tu kṛtvaivam utsargaṃ chandasāṃ bahiḥ /

    viramet pakṣiṇīṃ rātriṃ tad evaikam aharniśam // Mn_4.97 //

    ata ūrdhvaṃ tu chandāṃsi śukleṣu niyataḥ paṭhet /

    vedāṅgāni ca sarvāṇi kṛṣṇapakṣeṣu saṃpaṭhet // Mn_4.98 //

    nāvispaṣṭam adhīyīta na śūdrajanasannidhau /

    na niśānte pariśrānto brahmādhītya punaḥ svapet // Mn_4.99 //

    yathoditena vidhinā nityaṃ chandaskṛtaṃ paṭhet /

    brahma chandaskṛtaṃ caiva dvijo yukto hy anāpadi // Mn_4.100 //

    imān nityam anadhyāyān adhīyāno vivarjayet /

    adhyāpanaṃ ca kurvāṇaḥ śiṣyāṇāṃ vidhipūrvakam // Mn_4.101 //

    karṇaśrave 'nile rātrau divā pāṃsusamūhane /

    etau varṣāsv anadhyāyāv adhyāyajñāḥ pracakṣate // Mn_4.102 //

    vidyutstanitavarṣeṣu maholkānāṃ ca saṃplave /

    ākālikam anadhyāyam eteṣu manur abravīt // Mn_4.103 //

    etāṃs tv abhyuditān vidyād yadā prāduṣkṛtāgniṣu /

    tadā vidyād anadhyāyam anṛtau cābhradarśane // Mn_4.104 //

    nirghāte bhūmicalane jyotiṣāṃ copasarjane /

    etān ākālikān vidyād anadhyāyān ṛtāv api // Mn_4.105 //

    prāduṣkṛteṣv agniṣu tu vidyutstanitaniḥsvane /

    sajyotiḥ syād anadhyāyaḥ śeṣe rātrau yathā divā // Mn_4.106 //

    nityānadhyāya eva syād grāmeṣu nagareṣu ca /

    dharmanaipuṇyakāmānāṃ pūtigandhe ca sarvadā // Mn_4.107 //

    antargataśave grāme vṛṣalasya ca sannidhau /

    anadhyāyo rudyamāne samavāye janasya ca // Mn_4.108 //

    udake madhyarātre ca viṇmūtrasya visarjane /

    ucchiṣṭaḥ śrāddhabhuk caiva manasāpi na cintayet // Mn_4.109 //

    pratigṛhya dvijo vidvān ekoddiṣṭasya ketanam /

    tryahaṃ na kīrtayed brahma rājño rāhoś ca sūtake // Mn_4.110 //

    yāvad ekānudiṣṭasya gandho lepaś ca tiṣṭhati /

    viprasya viduṣo dehe tāvad brahma na kīrtayet // Mn_4.111 //

    śayānaḥ prauḍhapādaś ca kṛtvā caivāvasakthikām /

    nādhīyītāmiṣaṃ jagdhvā sūtakānnādyam eva ca // Mn_4.112 //

    nīhāre bāṇaśabde ca saṃdhyayor eva cobhayoḥ /

    amāvāsyācaturdaśyoḥ paurṇamāsyaṣṭakāsu ca // Mn_4.113 //

    amāvāsyā guruṃ hanti śiṣyaṃ hanti caturdaśī /

    brahmāṣṭakapaurṇamāsyau tasmāt tāḥ parivarjayet // Mn_4.114 //

    pāṃsuvarṣe diśāṃ dāhe gomāyuvirute tathā /

    śvakharoṣṭre ca ruvati paṅktau ca na paṭhed dvijaḥ // Mn_4.115 //

    nādhīyīta śmaśānānte grāmānte govraje 'pi vā /

    vasitvā maithunaṃ vāsaḥ śrāddhikaṃ pratigṛhya ca // Mn_4.116 //

    prāṇi vā yadi vāprāṇi yat kiṃ cic chrāddhikaṃ bhavet /

    tad ālabhyāpy anadhyāyaḥ pāṇyāsyo hi dvijaḥ smṛtaḥ // Mn_4.117 //

    corair upadrute grāme saṃbhrame cāgnikārite /

    ākālikam anadhyāyaṃ vidyāt sarvādbhuteṣu ca // Mn_4.118 //

    upākarmaṇi cotsarge trirātraṃ kṣepaṇaṃ smṛtam /

    aṣṭakāsu tv ahorātram ṛtvantāsu ca rātriṣu // Mn_4.119 //

    nādhīyītāśvam ārūḍho na vṛkṣaṃ na ca hastinam /

    na nāvaṃ na kharaṃ noṣṭraṃ neriṇastho na yānagaḥ // Mn_4.120 //

    na vivāde na kalahe na senāyāṃ na saṃgare /

    na bhuktamātre nājīrṇe na vamitvā na śuktake // Mn_4.121 //

    atithiṃ cānanujñāpya mārute vāti vā bhṛśam /

    rudhire ca srute gātrāc chastreṇa ca parikṣate // Mn_4.122 //

    sāmadhvanāv ṛgyajuṣī nādhīyīta kadā cana /

    vedasyādhītya vāpy antam āraṇyakam adhītya ca // Mn_4.123 //

    ṛgvedo devadaivatyo yajurvedas tu mānuṣaḥ /

    sāmavedaḥ smṛtaḥ pitryas tasmāt tasyāśucir dhvaniḥ // Mn_4.124 //

    etad vidvanto vidvāṃsas trayīniṣkarṣam anvaham /

    kramataḥ pūrvam abhyasya paścād vedam adhīyate // Mn_4.125 //

    paśumaṇḍūkamārjāra- śvasarpanakulākhubhiḥ /

    antarāgamane vidyād anadhyāyam aharniśam // Mn_4.126 //

    dvāv eva varjayen nityam anadhyāyau prayatnataḥ /

    svādhyāyabhūmiṃ cāśuddham ātmānaṃ cāśuciṃ dvijaḥ // Mn_4.127 //

    amāvāsyām aṣṭamīṃ ca paurṇamāsīṃ caturdaśīm /

    brahmacārī bhaven nityam apy ṛtau snātako dvijaḥ // Mn_4.128 //

    na snānam ācared bhuktvā nāturo na mahāniśi /

    na vāsobhiḥ sahājasraṃ nāvijñāte jalāśaye // Mn_4.129 //

    devatānāṃ guro rājñaḥ snātakācāryayos tathā /

    nākrāmet kāmataś chāyāṃ babhruṇo dīkṣitasya ca // Mn_4.130 //

    madhyaṃdine 'rdharātre ca śrāddhaṃ bhuktvā ca sāmiṣam /

    saṃdhyayor ubhayoś caiva na seveta catuṣpatham // Mn_4.131 //

    udvartanam apasnānaṃ viṇmūtre raktam eva ca /

    śleśmaniṣṭhyūtavāntāni nādhitiṣṭhet tu kāmataḥ // Mn_4.132 //

    vairiṇaṃ nopaseveta sahāyaṃ caiva vairiṇaḥ /

    adhārmikaṃ taskaraṃ ca parasyaiva ca yoṣitaṃ // Mn_4.133 //

    na hīdṛśam anāyuṣyaṃ loke kiṃ cana vidyate /

    yādṛśaṃ puruṣasyeha paradāropasevanam // Mn_4.134 //

    kṣatriyaṃ caiva sarpaṃ ca brāhmaṇaṃ ca bahuśrutam /

    nāvamanyeta vai bhūṣṇuḥ kṛśān api kadā cana // Mn_4.135 //

    etat trayaṃ hi puruṣaṃ nirdahed avamānitam /

    tasmād etat trayaṃ nityaṃ nāvamanyeta buddhimān // Mn_4.136 //

    nātmānam avamanyeta purvābhir asamṛddhibhiḥ /

    ā mṛtyoḥ śriyam anvicchen naināṃ manyeta durlabhām // Mn_4.137 //

    satyaṃ brūyāt priyaṃ brūyān na brūyāt satyam apriyam /

    priyaṃ ca nānṛtaṃ brūyād eṣa dharmaḥ sanātanaḥ // Mn_4.138 //

    bhadraṃ bhadram iti brūyād bhadram ity eva vā vadet /

    śuṣkavairaṃ vivādaṃ ca na kuryāt kena cit saha // Mn_4.139 //

    nātikalyaṃ nātisāyaṃ nātimadhyaṃdine sthite /

    nājñātena samaṃ gacchen naiko na vṛṣalaiḥ saha // Mn_4.140 //

    hīnāṅgān atiriktāṅgān vidyāhīnān vayo'dhikān /

    rūpadraviṇahīnāṃś ca jātihīnāṃś ca nākṣipet // Mn_4.141 //

    na spṛśet pāṇinocchiṣṭo vipro gobrāhmaṇānalāṇ /

    na cāpi paśyed aśuciḥ sustho jyotirgaṇān divā // Mn_4.142 //

    spṛṣṭvaitān aśucir nityam adbhiḥ prāṇān upaspṛśet /

    gātrāṇi caiva sarvāṇi nābhiṃ pāṇitalena tu // Mn_4.143 //

    anāturaḥ svāni khāni na spṛśed animittataḥ /

    romāṇi ca rahasyāni sarvāṇy eva vivarjayet // Mn_4.144 //

    maṅgalācārayuktaḥ syāt prayatātmā jitendriyaḥ /

    japec ca juhuyāc caiva nityam agnim atandritaḥ // Mn_4.145 //

    maṅgalācārayuktānāṃ nityaṃ ca prayatātmanām /

    japatāṃ juhvatāṃ caiva vinipāto na vidyate // Mn_4.146 //

    vedam evābhyasen nityaṃ yathākālam atandritaḥ /

    taṃ hy asyāhuḥ paraṃ dharmam upadharmo 'nya ucyate // Mn_4.147 ḥḥ

    vedābhyāsena satataṃ śaucena tapasaiva ca /

    adroheṇa ca bhūtānāṃ jātiṃ smarati paurvikīm // Mn_4.148 //

    paurvikīṃ saṃsmaran jātiṃ brahmaivābhyasyate punaḥ /

    brahmābhyāsena cājasram anantaṃ sukham aśnute // Mn_4.149 //

    sāvitrāñ śāntihomāṃś ca kuryāt parvasu nityaśaḥ /

    pitṝṃś caivāṣṭakāsv arcen nityam anvaṣṭakāsu ca // Mn_4.150 //

    dūrād āvasathān mūtraṃ dūrāt pādāvasecanam /

    ucchiṣṭānnaniṣekaṃ ca dūrād eva samācaret // Mn_4.151 //

    maitraṃ prasādhanaṃ snānaṃ dantadhāvanam añjanam /

    pūrvāhṇa eva kurvīta devatānāṃ ca pūjanam // Mn_4.152 //

    daivatāny abhigacchet tu dhārmikāṃś ca dvijottamān /

    īśvaraṃ caiva rakṣārthaṃ gurūn eva ca parvasu // Mn_4.153 //

    abhivādayed vṛddhāṃś ca dadyāc caivāsanaṃ svakam /

    kṛtāñjalir upāsīta gacchataḥ pṛṣṭhato 'nviyāt // Mn_4.154 //

    śrutismṛtyuditaṃ samyaṅ nibaddhaṃ sveṣu karmasu /

    dharmamūlaṃ niṣeveta sadācāram atandritaḥ // Mn_4.155 //

    ācārāl labhate hy āyur ācārād īpsitāḥ prajāḥ /

    ācārād dhanam akṣayyam ācāro hanty alakṣaṇam // Mn_4.156 //

    durācāro hi puruṣo loke bhavati ninditaḥ /

    duḥkhabhāgī ca satataṃ vyādhito 'lpāyur eva ca // Mn_4.157 //

    sarvalakṣaṇahīno 'pi yaḥ sadācāravān naraḥ /

    śraddadhāno 'nasūyaś ca śataṃ varṣāṇi jīvati // Mn_4.158 //

    yad yat paravaśaṃ karma tat tad yatnena varjayet /

    yad yad ātmavaśaṃ tu syāt tat tat seveta yatnataḥ // Mn_4.159 //

    sarvaṃ paravaśaṃ duḥkhaṃ sarvam ātmavaśaṃ sukham /

    etad vidyāt samāsena lakṣaṇaṃ sukhaduḥkhayoḥ // Mn_4.160 //

    yat karma kurvato 'sya syāt paritoṣo 'ntarātmanaḥ /

    tat prayatnena kurvīta viparītaṃ tu varjayet // Mn_4.161 //

    ācāryaṃ ca pravaktāraṃ pitaraṃ mātaraṃ gurum /

    na hiṃsyād brāhmaṇān gāś ca sarvāṃś caiva tapasvinaḥ // Mn_4.162 //

    nāstikyaṃ vedanindāṃ ca devatānāṃ ca kutsanam /

    dveṣaṃ dambhaṃ ca mānaṃ ca krodhaṃ taikṣṇyaṃ ca varjayet // Mn_4.163 //

    parasya daṇḍaṃ nodyacchet kruddho nainaṃ nipātayet /

    anyatra putrāc chiṣyād vā śiṣṭyarthaṃ tāḍayet tu tau // Mn_4.164 //

    brāhmaṇāyāvaguryaiva dvijātir vadhakāmyayā /

    śataṃ varṣāṇi tāmisre narake parivartate // Mn_4.165 //

    tāḍayitvā tṛṇenāpi saṃrambhān matipūrvakam /

    ekaviṃśatīm ājātīḥ pāpayoniṣu jāyate // Mn_4.166 //

    ayudhyamānasyotpādya brāhmaṇasyāsṛg aṅgataḥ /

    duḥkhaṃ sumahad āpnoti pretyāprājñatayā naraḥ // Mn_4.167 //

    śoṇitaṃ yāvataḥ pāṃsūn saṃgṛhṇāti mahītalāt /

    tāvato 'bdān amutrānyaiḥ śoṇitotpādako 'dyate // Mn_4.168 //

    na kadā cid dvije tasmād vidvān avagured api /

    na tāḍayet tṛṇenāpi na gātrāt srāvayed asṛk // Mn_4.169 //

    adhārmiko naro yo hi yasya cāpy anṛtaṃ dhanam /

    hiṃsārataś ca yo nityaṃ nehāsau sukham edhate // Mn_4.170 //

    na sīdann api dharmeṇa mano 'dharme niveśayet /

    adhārmikānāṃ pāpānām āśu paśyan viparyayam // Mn_4.171 //

    nādharmaś carito loke sadyaḥ phalati gaur iva /

    śanair āvartyamānas tu kartur mūlāni kṛntati // Mn_4.172 //

    yadi nātmani putreṣu na cet putreṣu naptṛṣu /

    na tv eva tu kṛto 'dharmaḥ kartur bhavati niṣphalaḥ // Mn_4.173 //

    adharmeṇaidhate tāvat tato bhadrāṇi paśyati /

    tataḥ sapatnān jayati samūlas tu vinaśyati // Mn_4.174 //

    satyadharmāryavṛtteṣu śauce caivāramet sadā /

    śiṣyāṃś ca śiṣyād dharmeṇa vāgbāhūdarasaṃyataḥ // Mn_4.175 //

    parityajed arthakāmau yau syātāṃ dharmavarjitau /

    dharmaṃ cāpy asukhodarkaṃ lokasaṃkruṣṭam eva ca // Mn_4.176 //

    na pāṇipādacapalo na netracapalo 'nṛjuḥ /

    na syād vākcapalaś caiva na paradrohakarmadhīḥ // Mn_4.177 //

    yenāsya pitaro yātā yena yātāḥ pitāmahāḥ /

    tena yāyāt satāṃ mārgaṃ tena gacchan na riṣyati // Mn_4.178 //

    ṛtvikpurohitācāryair mātulātithisaṃśritaiḥ /

    bālavṛddhāturair vaidyair jñātisaṃbandhibāndhavaiḥ // Mn_4.179 //

    mātāpitṛbhyāṃ jāmībhir bhrātrā putreṇa bhāryayā /

    duhitrā dāsavargeṇa vivādaṃ na samācaret // Mn_4.180 //

    etair vivādān saṃtyajya sarvapāpaiḥ pramucyate /

    etair jitaiś ca jayati sarvāṃl lokān imān gṛhī // Mn_4.181 //

    ācāryo brahmalokeśaḥ prājāpatye pitā prabhuḥ /

    atithis tv indralokeśo devalokasya ca rtvijaḥ // Mn_4.182 //

    jāmayo 'psarasāṃ loke vaiśvadevasya bāndhavāḥ /

    saṃbandhino hy apāṃ loke pṛthivyāṃ mātṛmātulau // Mn_4.183 //

    ākāśeśās tu vijñeyā bālavṛddhakṛśāturāḥ /

    bhrātā jyeṣṭhaḥ samaḥ pitrā bhāryā putraḥ svakā tanuḥ // Mn_4.184 //

    chāyā svo dāsavargaś ca duhitā kṛpaṇaṃ param /

    tasmād etair adhikṣiptaḥ sahetāsaṃjvaraḥ sadā // Mn_4.185 //

    pratigrahasamartho 'pi prasaṅgaṃ tatra varjayet /

    pratigraheṇa hy asyāśu brāhmaṃ tejaḥ praśāmyati // Mn_4.186 //

    na dravyāṇām avijñāya vidhiṃ dharmyaṃ pratigrahe /

    prājñaḥ pratigrahaṃ kuryād avasīdann api kṣudhā // Mn_4.187 //

    hiraṇyaṃ bhūmim aśvaṃ gām annaṃ vāsas tilān ghṛtam /

    pratigṛhṇann avidvāṃs tu bhasmībhavati dāruvat // Mn_4.188 //

    hiraṇyam āyur annaṃ ca bhūr gauś cāpy oṣatas tanum /

    aśvaś cakṣus tvacaṃ vāso ghṛtaṃ tejas tilāh prajāḥ // Mn_4.189 //

    atapās tv anadhīyānaḥ pratigraharucir dvijaḥ /

    ambhasy aśmaplaveneva saha tenaiva majjati // Mn_4.190 //

    tasmād avidvān bibhiyād yasmāt tasmāt pratigrahāt /

    svalpakenāpy avidvān hi paṅke gaur iva sīdati // Mn_4.191 //

    na vāry api prayacchet tu baiḍālavratike dvije /

    na bakavratike pāpe nāvedavidi dharmavit // Mn_4.192 //

    triṣv apy eteṣu dattaṃ hi vidhināpy arjitaṃ dhanam /

    dātur bhavaty anarthāya paratrādātur eva ca // Mn_4.193 //

    yathā plavenāupalena nimajjaty udake taran /

    tathā nimajjato 'dhastād ajñau dātṛpratīcchakau // Mn_4.194 //

    dharmadhvajī sadā lubdhaś chādmiko lokadambhakaḥ /

    baiḍālavratiko jñeyo hiṃsraḥ sarvābhisaṃdhakaḥ // Mn_4.195 //